Citerat ur Stiftelselagen (1994:1220) 1 kap. 2 § 1 kap. 2 §
"En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelsens egendom skall anses vara avsklid när den har tagits om hand av någon som har åtagit sig att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet." Läs mer...
Ur perspektivet av stiftelse som idéburen organisation så skulle svaret kunna vara ja. Läs mer...
Stiftelselagen innehåller inga straffbestämmelser, däremot innehåller den regler om skadestånd. Utöver stiftelselagen så finns det fler lagar som stiftelser behöver förhålla sig till där brott mot dessa lagar kan ge böter eller fängelse i upp till 6 år. Läs mer...
Stiftelsens stadgar kan vara separata eller som en del av själva stiftelseförordnandet. Läs mer...
Hårdare tillsyn av insamlingsstiftelser och ett specifikt lagrum i Stiftelselagen är en av de stora skillnaderna. Läs mer...
Fysiska eller juridiska personer kan vara stiftare. Läs mer...
Stiftelseurkunden är för en stiftelse precis som för ett aktiebolag grunden för bildandet av stiftelsen. För en stiftelse är det som kallas stiftelseurkund samma sak som stiftelseförordnandet vilket gör att dessa begrepp ofta blandas när man avser att bilda en stiftelse. Läs mer...
Detta är olika med olika lagrum beroende på om stiftelsen har inskränkt skattskyldighet, oinskränkt skattskyldighet eller om det rör sig om koncernbidrag. Läs mer...
Yttersta kontrollen av en stiftelse innehas dess verkliga huvudman som kan var en eller flera personer som ytterst kontrollerar stiftelsen. Denna yttersta kontroll kan utövas på lite olika sätt och är ofta specificerad i stiftelsens stiftelseförordnande. Läs mer...
Upplösning och upphörande av stiftelsen är resultatet när stiftelsens skulder överstiger dess tillgångar. Läs mer...
Grunden för stiftelsens drift är dess förvaltning. Läs mer...
För att en stiftelse skall kunnan anses bildad så krävs att det finns två rättshandlingar från stiftaren, ett stiftelseförordnande och en förmögenhetsdisposition. Läs mer...
I normala fall så är vanliga stiftelser bokföringsskyldiga om värdet av tillgångarna överstiger en och en halv miljon kronor. Men olika regler gäller för olika typer av stiftelser. Läs mer...
En insamlingsstiftelse behöver ingen förmögenhet för att kunna bildas, bildningen av stiftelsen sker istället efter ett upprop av stiftaren eller stiftarna som kan ske i någon tidning, att man vänder sig till allmänheten, anställda på ett företag eller medlemmarna i en viss förening. Läs mer...
Anslagsstiftelser var vanligare förr i tiden under 1900-talet. En anslagsstiftelse kan vara en statlig verksamhet eller verksamhet där staten samverkar med stiftelseägda privata företag, i andra fall har stiftelsegrundarna varit en kommun och ett landsting i samarbete. Läs mer...
Allmänna arvsfondens syfte och ändamål är att främja ideella verksamheter som gagnar barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Läs mer...
Avkastningsstiftelse som också brukar kallas gåvostiftelse är den vanligaste formen av stiftelse i Sverige. Läs mer...
Familjestiftelse är en stiftelseform som har till huvudsakligt ändamål att understödja och tillgodose en viss familjs, en viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen, denna specifika destinärskrets är förutbestämd och ger dessa personer företrädesrätt till utdelningen från stiftelsen. Läs mer...
Regler och bestämmelser för stiftelser som ger donationer till andra stiftelser varierar beroende på jurisdiktion. Det kan inkludera skattelagstiftning, stiftelseavtal, tillsynsmyndigheter och krav för att bibehålla välgörenhetsstatus. Det är viktigt att rådfråga en kvalificerad jurist eller revisor för att följa alla tillämpliga regler och bestämmelser.
Svenska stiftelser som vill samarbeta med internationella stiftelser måste ta hänsyn till olika regler och bestämmelser, inklusive utländsk välgörenhetsorganisation, skatteregler, tillsynsmyndigheter och avtal. Det är viktigt att ta kontakt med relevanta myndigheter och rådfråga en kvalificerad jurist eller revisor för att säkerställa att alla tillämpliga regler och bestämmelser följs.
Familjestiftelser, avkastningsstiftelser och insamlingsstiftelser är olika typer av stiftelser som kan ha olika ändamål, stiftelseförordnanden och stadgar. De skiljer sig åt i flera avseenden, inklusive hur de registreras och vilken myndighet som hanterar registreringen i Sverige.
En testamentarisk stiftelse är en stiftelse med en villkorlig startdatumklausul som gör att stiftelsen inte börjar gälla förrän stiftaren eller stiftarna avlider eller tills någon annan specifik händelse inträffar.
Ja, både företag och privata personer kan skänka pengar till svenska insamlingsstiftelser. Processen och metoderna för att göra donationer är liknande för båda grupperna, men det finns några ytterligare aspekter att tänka på för företag:
Att donera till ideella föreningar i Sverige kan ibland upplevas som svårare jämfört med att donera till insamlingsstiftelser, särskilt när det gäller internationella donationer eller donationer från företag. Det finns flera skäl till detta:
Björn Karlsson
Stiftelsekonsult